Vi hänger i bubblan. Lyckan över lillan är överväldigande. Max är helt fantastisk som pussar, kramar, tvättar, diskar, städar och lagar mat. Kan han inte vara hemma föralltid?
Vi träffar vänner som beskådar det nya lilla livet, vi myser, vi är ute i det fina vädret. Kan inte livet vara såhär för evigt?