Uppe sedan länge nu, sjukt trött. Somnade vid halv två vilket inte är sådär supersmart om man har en gullfia som vill äta och mysa på morgonen. Men vad tusan, en natt gör ju inte särskilt mycket.
Angående igår: Eftersläppet började klockan tio men vi kom inte in förräns kvart i elva av någon anledning. I dörren kollade vakterna ens väskor och jag drog en lättnadens suck över att jag inte tog med mig bröstpumpen vilket jag hade tänkt egentligen. Det hade ju sett roligt ut..



Kom in vid elva där någon gång, pratade med lite folk, drack en cider, dansade lite och gick sedan hem. Haha! Känns som om krogen verkligen är så överskattat som folk påstår. Hemma kvart över ett i alla fall, duschade och kröp sedan ner bredvid en varm Max.

Blir ingen öppna förskolan idag, Patricia kunde inte och jag är nog alldeles för trött. Däremot kommer Tant Sanne hit och myser med oss, hon får ta Louisa ett litet tag så kan jag städa denna lägenhet som ser ut som ett bombnedslag. Försöka ta en tupplur eller två med Lollan skulle inte sitta helt fel.

Hemma nu, mysigt att träffa Karro och få komma iväg ett litet tag men krogen är nog inget för mig, längtade hem varje sekund. Nu ska det sovas här i stugan.
Imorgon blir det nog öppna förskolan med fina Patricia och Sanne, men mer om det imorgon!

Sov sött

Klar! Fråga mig inte varför mitt hår ser grönt ut.. Till detta: vit blus och utsvängda jeans.

Gör mig i ordning. Tema Vinyl, lyckas jag med hippie?

Idag ska jag till Öppna Förskolan med Alina, Sanne och Ehline och deras knoddisar! Har försökt få tag på Patricia också, så om du ser detta Patricia, messa mig och följ med om du har lust.

Efter det kommer Karro hit och jag ska fixa hennes hår och smink inför skivan som äger rum ikväll. Alltså blir min första utgång ikväll istället och jag ska vara hippie! Håret ska vågas och de utsvängda jeansen ska på. Max ska alltså vara hemma med Lollo under kvällen, visserligen sover hon då men ändå!

Det blir mycket även idag, ska försöka ta lite kort för att redovisa dagens aktiviteter.


En liten parentes: är det bara jag som äälskar låten till Bredbandsbolagets nya reklam? "Upplev mer, upplev mer, upplev meer med Bredbandsbolaget!"

Nu har vi äntligen landat hemma! Provet gick bra, fort hem, amma, iväg till IKEA, käka köttbullar, åka hem få besök av Max farmor och nu pusta ut i soffan. Allt i ett kör.

Louisa trivdes som fisken i vattnet i bärselen hos sin pappa och har varit snäll hela dagen, som vanligt.

Det var allt för mig från denna kväll..

Har alltid fått höra "Ååh, bebis luktar såååååå goooott". Pyttsan säger jag! Det finns så många väck dit dreggel och kräks kan ta sig och härskna. Det kommer inte i någon luft i halsvecket, huden skavs mot sig självt och släng in lite spya där så är odören oundviklig. Badar man henne inte varannan dag så dör man när hon sträcker på sig så att det där vecket blottas. Det är en helt obeskrivlig lukt ska jag säga er.
Bebis; gott? Definitivt inte alltid, såvida man inte badar di små vareviga dag men det vill jag inte göra för då kan hon lätt bli torr. Tacka vet jag våtservetter.

Ingen bra natt men ska inte hänga läpp för det inte. Louisa var superglad när vi väl gick upp, då var det skratt och flin för hela slanten och ligger nu på en filt på golvet och rullar. Hon har börjat med en ny sak där hon verkligen knorrar, hon låter som en gammal dörr!

Idag då? Jo nu ska ni få veta; skola tjugo över ett med nationellt prov. Under tiden tar Maxen Louisa här hemma. När vi sedan kommer hem blir det till att åka ut till IKEA med mormor! Där ska vi köpa en badbalja, för min rygg typ dör av att bada henne i badkaret vilket resulterar i att det ibland kan gå en dag för länge utan att masken badas.

Har idag gått ungefär 6000 steg, ska toppa det imorgon är tanken. Kanske borde ta mig till BVC och mäta och väga lillfisen och samtidigt väga mig själv?

Har under vintern skrattat åt de med små vändbara hjul på deras låga vagnar och känt mig så sjukt nöjd med vår Brio Duo vagn under vintern. Men nu börjar den bli alldeles för tung känner jag. Den är stor och otymplig samtidigt som den är väldigt lätt och smidig att köra.
Men den väger 16 kilo, och så en bebis på 6 kilo i det, och att bära det ensam upp och ner för trapporna är inte roligt! Älskar den verkligen men känner att jag kanske borde ha något lite mindre.

Nu har jag fått upp ögonen för en Crescent Diva, en bra stadsvagn som passar i det här vädret, inte i snö och skit. Men som sagt i detta väder och under dessa förhållanden så är den smidig som tusan och lätt. Nackdelen är varukorgen under..
Känns som en procedur att köpa ny men å andra sidan kanske det är värt.. Aa ni jag vet inte, får tänka ett tag på det. För Max verkar det inte spela någon roll.

Idag har jag förberett ett PM inför muntliga nationella som inträffar imorgon. Nu sitter jag och skriver en bokrecension på Frankenstein. Känns faktiskt rätt bra att göra det, det går som på rutin även om jag inte skulle kunna klara det utan den fina hjälp jag får av Sanne.

Så nu ska jag skriva klart och sedan pussa på min prinsessa tills vi båda storknar!

Idag blev det hipp som happ promenad med Finni och hennes lilla Elliott i hennes hemtrakt för ovanlighetens skull. Det hela avslutades med kladdis i solen, som förövrigt värmde riktigt rejält idag, härligt!
Sen mötte jag världens finaste Sanne och vi pluggade en stund tillsammans och badade sedan skruttan som verkligen, och då menar jag verkligen, behövde ett bad.

Nu har min vapendragare gått hem, och Louisa sover i sin vagn. Ensam sitter jag kvar och ugglar, ovanligt va?

"Big" news: ett par av mina gamla jeans som jag hade innan graviditeten klädde min kropp idag. Till mitt stora förtret, för att de är så snygga, och till min stora glädje: satt de för löst! Det går alltså åt rätt håll hela den här viktgrejen. Måste gå till bvc för att väga lillan och mig för att se hur det står till med oss båda.

Tänker ofta på vad jag gjorde innan Loo fanns, vem var jag och vad gjorde jag? Hur kunde det ha funnits ett liv där hon inte fanns? Precis lika svårt som det var att förstå att jag skulle få ett barn är det nu att förstå hur det skulle vara utan henne. Vet att jag gjorde saker, men vad betydde de utan henne?
Relationen till min dotter kan förklaras närmast som symbiotisk. Vi är i princip en för tillfället. Hon behöver mig mer än någon annan och jag behöver henne. Vi är sammanflätande i behov och jag älskar det och kan inte med mina fulla sinnens bruk förstå hur jag var innan.

Även om allt detta nu är självklart för mig vill jag inte heller förlora Klara. Jag är inte bara mamma utan även en människa, är inte bara förälder och mjölkbar utan även också en person med karaktär och personlighetsdrag. Man förlorar nog lätt sig själv i symbiosen, glömmer att man även måste ge sig själv utrymme för att andas och tänka på världsliga ting såsom nagellack eller vad man imorgon ska klä på sig.
Jag vill vara en person för Max, för det starka bandet jag och Louisa har, har inte han på samma sätt. Han har ett helt annat band, ett pappaband. Jag vill kunna finnas där för honom på det sätt jag gjort de tre åren innan Louisa fanns med i bilden, men jag ska inte sticka under stolen med att det är svårt.

Summan av kardemumman: vi är alla personer och människor, och måste finna utrymme för oss själva, men vem kan vara klarsynt nog för att inse det när man har en liten mysig bebis att gosa med?

I veckan ska jag försöka mig på att göra egen chokladglass a la Ben&Jerrys Chocolate fudge brownie! Först ska jag göra en kladdkaka kvällen innan som får sega ihop sig under natten, sedan göra den vanliga krämiga chokladglassen, röra ner kladdkakebitar i glassen och frysa in! Ååh jag längtar redan, tror ni det går?
Någon som vill ha recept?

Ja ni, igår gjorde jag mig riktigt uppiffad, smink kläder, hår och skyhöga klackar. Jag kan till och med säga att jag såg smashing ut. Hade ont i magen hela kvällen över att lämna Louisa. Inte nödvändigtvis för att jag var orolig för att mormor skulle ha hand om henne men mer att JAG skulle bort och vara ifrån min lilla lilla bebis.
Så klockan tio gick jag hemifrån mormor, där en trött Louisa sov så sött, med en klump i magen.

Mötte Karro som på tunnelbanan visade sig må dåligt så det blev ingen utgång för mig igår inte.. Jag var tillbaka igen klockan elva. Det var det, kändes hemskt att läna Louisa för "ingenting", hade känts mer "värt" det om jag verkligen hade gjort något och haft kul. Men tack mormor för att du tog henne, det uppskattas verkligen!


Idag har farmor, farfar och faster varit här, och nu myser vi i en nystädad lägenhet och ska spendera en lugn kväll tillsammans.

Ikväll ska jag gå ut för första gången! Mormor ska vara barnvakt då Max ska gå på en kompis födelsedagsfest(kalas?). Jag och Karro ska gå på något ställe hon föreslog och jag ska göra mig snygg(?) för första gången på mycket länge!
Nervositeten kryper sig fram vill jag lova. Hur beter man sig utan Louisa? Helst vill jag ha en tshirt med en bild på henne oc skriva "Jag är Mamma!" på, men det kanske blir övertydligt?

Och alla ni moralpredikare: Ja jag ska gå ut och vara ifrån Louisa en längre tid för första gången.Ja det kommer bli jobbigt, men nej jag är ingen dålig mamma. Tiden jag går så har hon somnat för natten, och mormor är fullt kapabel till att ta hand om henne.

Det kommer bli kul men också jobbigt!

Idag har Louisa rullat från rygg till mage av bara farten och nyss sa det poff så låg hon på rygg igen! Hon rullade runt igen alltså! Jag är sjukt stolt just nu. Hon ligger så sött på golvet på sin filt och kikar runt, vilken skillnad det är mot för en månad sedan!!


Idag har jag skrivit nationella i svenska B, vilket gick förvånansvärt bra känns det som. Nu är vi, med Tant Sanne, vi har precis ätit pannkakor!

Louisa har idag vänt sig från rygg till mage två gånger. Det är första gången hon gjort det sen hon gjorde det för några veckor sen. Hon lyckas dessutom få upp armarna om ni förstår vad jag menar. Duktig tjej! Så idag är jag verkligen en stolt mami.

uppdatering: Lillan fortsätter rulla runt, nu går det väl snart av bara farten!

Hur uttalar man Louisas namn?

Loisa uttalar vi det, så U:et hörs inte.

Jag har bara en fråga. angående den "stora nyheten", haha, att louisa var planerad.
Hur kommer det sig att ni tog ett sådant beslut, jag menar när ni var så unga? Alltså att vara kär är ju ganska vanligt för den åldern men många skaffar inte barn för det liksom. Missförstå mig inte är bara intresserad hur ni kom fram till det beslutet.

Jag har sedan jag fyllde 16 längtat efter barn. Det kom i och med att jag föll så stenhårt för Max. Jag började tänka på framtiden och då växte barn in i bilden så att säga. Jag började tjata på Max, ville prata om det, diskutera. I början sa Max att han kanske inte ville ha barn alls, då gick mitt hjärta i tusen bitar. Sen diskterade vi fram och tillbaka, fram och tillbaka, och ännu mer fram och tillbaka. Till slut gav jag nästan upp, jag sa att okej jag får väl vänta på honom. Jag ville ju inte ha barn med någon annan än Max. Sen på något sätt så insåg han väl att det inte fanns något negativt egentligen. Vi tänkte alltså igenom det hela riktigt ordentligt, och sa sedan i samband med att jag slutade med mina ppiller som förövrigt verkligen inte funkade för mig då(mens flera gånger i veckan mm.) att "händer det så händer det", då är det meningen och väldigt välkommet. Vilket det uppenbarligen gjorde. Vi vägde för och nackdelar, det var en lång process där vi båda tampades med diverse åsikter, rädslor och känslor.


Sedan undrar jag också, jag vet ju att du inte vill vara alltför privat i bloggen men du har några gånger nämnt att du inte haft/har en sån bra reltion med din mamma. har läst lite om detta med unga mödrar och i många fall, inte alla dock, så är det ofta de unga mammorna som har haft något slags familjeproblem, men sin mamma eller pappa och saknar därför den där tryggheten och vill då själva ha barn tidigt för att "fylla" det där tomrummet.
Jag förstår precis vad du menar, men jag hade längtat efter barn redan innan jag och Louisas mormor sa upp kontakten. Frågade även mig själv när uppbrottet blev om det var därför jag så gärna ville fylla det tomrummet, och rannsakade mig själv, men så var verkligen inte fallet, som tur är. Att skaffa och skapa ett barn är inget man gör lättvindigt, och inget jag någonsin skulle göra, sådan är jag inte.

Det kliar i hela min kropp, det kliar av kärlek och stolthet.

Max har idag fått ett heltidsjobb, som han börjar på den tredje maj. Alltså förstår ni hur duktig min man är!? Han gör klart skolan tidigt och blir ringd och erbjuden jobb! De BER om honom för att han är så jävla duktig på det han gör. Jag är så stolt så att jag inte vet vart jag ska ta vägen.

Nu stänger jag av datorn för kvällen, för ikväll är det bara Max och Louisa som gäller!

Kan du inte skriva om hur du tränar/äter?

Sedan den 8 mars har jag inte ätit någon skräpmat överhuvudtaget, jag har slutat dricka läsk, och äter inte godis(förutom choklad, haha!). Sen har jag börjat med att till lunch äta sallad som innehåller ruccola, paprika, tomat och avokado. Till det har jag antingen skinka eller tonfisk och sedan två matskedar keso; svingott! Middag blir ofta någon gryta på kött eller kyckling; mästerkocken Max. Till det brukar vi äta ris eller pasta men det har jag nu försökt dra ner på och istället äta mer sallad. Frukost består av knäckemacka med keso och skinka på eller bara skinka, till det ett glas juice eller en kopp te.
Jag dricker dessutom massor av vatten, förutom när sockersuget tar över då jag dricker hemgjord svartvinbärssaft.

MEN, ett stort men, är att jag äter glass tills jag blir knäpp, det finns inget stopp. Ben&jerrys, twix, egengjord mangoglass, pinglass, ja allt! Det är min stora last här i livet och det är inget jag har tänkt sluta med då det är alldeles för gott för både kropp och själ.
Sen är jag svag för kycklingspett med jordnötssås, och inte blir det bättre av att vi bort 200 meter från ett thaimatsställe!

Jag är extremt duktig på att äta grönsaker och frukt, och har varit det så länge jag kan minnas. Banan, äpple, apelsin, vindruvor, passionsfrukt, mango, ja ni ser även allt vad det gäller frukt också. Grönsaker likadant, en middag utan sallad känns inte lika gott, och ser framförallt inte lika gott ut heller.


Träning? I det senaste har jag börjat gymma lite smått igen, där jag gör övningar i maskiner. Sen promenerar jag mycket också. Det är inte bara att gå heller, vagnen väger 16 kilo, släng i en bebis på 6 och en skötväska på 1 kilo, så har du din beskärda del av vikt att släpa på.
Längtar tills jag nu blir frisk igen så att jag kan köra på i gymmet som vanligt med min förevigt trogna träningskompis Karro!

Framsida(klicka för att förstora)



Baksida(klicka för att förstora)

Har idag fått tillbaka en massa av mina jeans som min syster fick låna under min graviditet. De passar! Däremot så hänger min mage över.. God damn it. Har nu kommit på min lösning på det hela: bara bära lösa toppar, genious! Så nu kan jag cruisa(eh, ålderskris) i mina snygga välsittande jeans och kamouflera min degiga mage med t.ex. en löst sittande skjort eller blus och se superhet ut, ja såpass man kan som mami i alla fall!

Sitter i skolan och har jobbat med mitt projektarbete! Snart ska jag nog börja röra mig. Louisa är otålig som tusan idag..

Denna kanske man kan bära i sommar? I detta skick jag är i nu kommer jag definitivt inte bära bikini, kanske en med hööög midja då. Vi får se helt enkelt, just nu känns beach 2010 lång långt borta. Det räcker ju inte direkt med att gå ner alla kilon, det ska tightas och fixas lite också, hur tusan åstadkommer man det!?

Ladda ner Picasa 3, det hittar du genom att söka på "Picasa 3" på google sen är du ready to go för att fixa dina bilder!

Vi säljer en bärsele från 09. Den är mörkblå och bara använd ett fåtal gånger.
För 300:- är den din!

Ända sedan Louisa föddes har jag varit livrädd för att bli gravid igen. Inte för att något med graviditeten var hemsk, inte heller förlossningen, det är bara det att jag vill ge Louisa min odelade uppmärksamhet ett bra tag innan tanken på syskon kommer på kartan.
Jag är verkligen jätte rädd ska ni veta.. Så pass rädd att såfort jag ens ser Max klä av sig vill jag kasta armarna om mig själv och skrika "NEEEEEEEEEEEEEEEEEJ" jag vill inte!! Jag är rädd för att bli gravid bara av att se honom naken. Kan inbilla mig att jag kände en spark i magen ibland. Jag är ju knäpp! Självklart finns det egentligen ingen chans för mig att bli gravid igen, det har vi sett till, men själva tanken!

Knäpp kanske är en underdrift?

Ingen skola idag, jag är för hängig.. Lillan sov som vanligt bra, jag med tror jag.

Återkommer senare när jag vaknat ur det koma jag tycks vara i..

Nu har Louisa sovit i en timme, och jag ska göra henne sällskap. Är så otroligt sur över att jag är sjuk.. Vill inte smitta min prinsessa! Ska försöka få så mycket sömn som möjligt och hoppas på att bli frisk så fort som möjligt. Måste plugga i veckan och på fredag ska jag skriva nationella i svenska B. Det tycks bli en fullspäckad vecka:

Måndag:
Eventuellt skola beroende på hur jag mår

Tisdag:
Ska bli intervjuad av två universitetsstuderande som skriver sitt examensarbete

Onsdag:
Öppna förskolan med Ehline och Thess och deras knoddar.

Torsdag:
Plugga Plugga Plugga!

Fredag:
Nationella i Svenska B


Over and out

Min lilla Louisa älskar pruttljud och visslingar!

Hur många barn skulle du vilja ha?
Innan jag fick lillan ville jag ha minst tre barn, nu vill jag nog ha högst tre. Definitivt en till i alla fall, får se hur många Max går med på, haha!

Ska lille prinsessan döpas?
Nej vi har istället tänkt att ha ett "namnannonseringskalas", typ där släkt och vänner får komma på fika, precis som ett dop men utan det kyrkliga helt enkelt. Hon får istället välja senare i livet om hon vill döpas genom t.ex. konfirmation.

Om du skulle få en pojke vad skulle den heta då?
Jag var väldigt inne på Vincent, Dennis. Han skulle definitivt heta Valentin i mellannamn i alla fall, efter lillans gudfar.

Vad ska nu prinsessan heta?
Nu har vi äntligen bestämt oss för att det är en liten Louisa, efter måååånga om och men.

Hur återställd är kroppen nu efter förlossningen?
Häpnadsväckande återställd tycker jag. Jag är nu några hekto ifrån min inskrivningsvikt och får på mig mina gamla jeans! Jag har ju fått min enorma beskärda del av bristningar såklart, men de gör mig inte så särskilt mycket alls, helt klart ett värt pris att betala. Sedan är min mage fortfarande hängig, men den blir mindre för varje vecka, huden är även rynkig. Tuttarna är ju E-N-O-R-M-A. Den enda "smärtan" jag har kvar är i ryggen efter de flertalet försök till EDA jag fick.

Inget ett par höga strumpbyxor inte kan fixa att hålla in!


Hur delar ni upp blöjbyte/passning och så vidare?
När Max är hemma tar han i stort sett alla blöjbyten, och "passningen" av Loo är femtio/femtio utöver amningen då.


Hur mycket har lillan lärt sig?
Sedan födseln kan hon nu:
Le
Skratta(eh typ öppna munnen och göra glada ljud, inget HAHA eller så..)
Rulla från rygg till sida
Rulla från mage till sida
Håller upp huvudet och delar av överkroppen när hon ligger på mage(när hon är på rätt humör, haha!)
Börjat greppa saker; t.ex. leksakerna i gymmet, min hand när jag håller den framför henne, mitt ansikte.
Vet att hon har en röst så hon ropar mycket
Pratar med en, svarar med ljud när man pratar med henne
"Sjunger" med när man sjunger eller spelar något för henne.

Vad var dina symptom till grav?
Min mens var först och främst två dagar sen, den brukade vara väldigt regelbunden. Hade även som mensvärk, tror jag mådde lite illa också.

Kan du förklara hurdan Max är?
Max är en väldigt envis, omtänksam och snäll person. Han har sämst tålamod i världen. Han har stora drömmar, och han kan lite av det mesta. En riktig datanörd med ett hjärta av guld. Han har alltid varit så söt mot mig; jag har fått otaliga buketter med rosor av honom genom åren.

NÄR kommer du ner till mig? / Skåningen som saknar er
Åh vännen, hoppas snart snart snaaaaart!


Hade du och max planerat att skaffa barn eller bara blev det så?
Det "stora" avslöjandet: JA vi ville ha Louisa.

Why do you have such big boooobiieees?
Höhöööö, ja du Finni, i've got some serious pills to make them grow like weeeeeeed.

Vad sa dina föräldrar när de fick reda på att du var gravid?
Min pappa skrattade, otroligt nog. Sa "jaa, du är ju inte direkt den första sjuttonåringen". Haha! Det var en helt oväntad reaktion vill jag lova. Han sa också att han skulle stötta oss genom allt.
Nuförtiden mormor, som jag då inte hade någon kontakt med, trodde att jag skämtade om jag minns rätt. Eller hur var din reaktion mormor?

Hur är det att vara mamma i så ung ålder, är det på något sätt jobbigt eller så?
Klart det är jobbigt ibland att vara mamma. Men det tror jag inte har något att göra med att jag är ung. Jag tror att alla har det svårt då och då. För mig går hela mammalivet som på räls känns det som, peppar peppar.

Tänkte ni behålla Tilde som ett andranamn eller tar ni bort det helt?
Vi har tänkt ta bort det helt så det blir alltså Anna Sophia Louisa.

Hade du ingen kontakt alls med din mamma innan du berättade att du skulle få barn?
Hänvisar till kategorin "trådar". Vi hade en period på ungefär ett och ett halvt år då vi inte hade någon kontakt.

DEN HÄR klänningen skulle jag gå igenom eld och vatten för.. MEN det får vänta i och med att man inte alltid har utrymme för sådant i budgeten. Om inte en ängel helt plötsligt skickar hit den, tveksamt men kan ju alltid hoppas, haha!

Satt nyss i soffan och ammade Louisa i soffan iförd enbart short och tshirt eftersom jag är nyduschad. Så sätter sig Max snett mittemot mig, suckar eftertänksamt och drar sedan efter andan för att säga:
-Du vet när man ser ett mongo på stan och liksom inte kan sluta titta?
-Mmh? svarade jag då.
-Så är det nu när du sitter där med de där små shortsen så att man ser lite av trosorna, man kan liksom inte sluta titta men det blir knäppt om man fortsätter se på, svarade han då lite skamset.
-Tack älskling, vad gullig du är som jämför mig och det jag har mellan benen med en mongo..


Hur ska man ta detta? Haha!

Max la lillan för natten klockan tio igår. Jag gick och la mig så att jag somnade klockan elva, räknade med att få sova till fem. Ack så fel jag hade. Klockan sju, SJUUUUU, vaknar jag av att Loo bökar i sängen sin. Bad Max lyfta över henne till vår säng. Tuttar i henne lite mat och hon däckar och sover än med sin pappa! Helt otroligt, är fortfarande chockad. Så jag har fått ihop nästan tio timmars sömn denna natt, välbehövkigt är en underdrift. Ändå mår jag inte bättre idag, förkylningen hänger som ett tungt moln över mig.

Nu vaknade The Monster som vi kallar henne, jag och Maxen, haha. Dags för lite keeeeeeeek tror jag allt. Fint väder är det också idag, ska släpa med mig sömntutan ut på en prommis när han återuppstått från di döda.


Glöm inte att ställa era frågor HÄR.

Kör igång en frågestund tänkte jag, vet att ni är några som frågat någon fråga här och där som jag inte svarat på, så ta er chans nu. Publicerar svaren imorgon eftermiddag!

Mysig natt på landet hos mormor. Men nu är jag sjuk! Åh jag har inte tid till att vara sjuk för tusan, så jävla segt. Ont i halsen och sjukt seg är jag, jag som hade tänkt träna med Karro.

Louisa var sjukt gnällig igår, jag tyckte så otroligt synd om henne, hon var alldeles febrig och blank i ögonen. Mammahjärtat gick i tusen bitar vill jag lova..

Ikväll ska vi bara var hemma, se en film och mysa. Håller tummarna för att jag sover av mig sjukan.

6070 gram och 59 centimeter lång är vår älskling nu! Och tro mig, det känns i armarna.. Sprutorna gick bra, men jag var tvungen att gå ut. Den första gnällde hon bara lite för, den andra verkligen gallskrek hon, mitt mammahjärta fick sig en törn. Men pappa tröstade henne så bra så. Nu är hon rätt slö av sig, lilla gumman min.

Över natten åker vi ut till mormor, grillar lite och myser är det tänkt.

Igår lekte vi med min webcam i skolan med Tant Moa. Loo var likgiltig, vi tyckte det var svinkul!

Idag är det tremånadersvaccin som gäller, hua! Två sprutor, en i vardera ben, fyfan. Stackars lillan.. Får se om hon får feber och sånt senare idag.
Känns trist med detta pissväder, det som var så fint igår..

Nu ska jag få i mig lite frukost sedan ska vi lite smått börja rööööra oss.

Igår somnade lillan halv nio, sedan sov hon ända till klockan 5 imorse! Då åt hon en kvart och sedan sov vi vidare till åtta! Helt otroligt vad hon är snäll. Känner mig riktigt lyckligt lottad. Nu har hon somnat, förhoppningsvis för natten. Jag ska passa på att ta en varm dusch så fort Criminal Minds är slut.

Hemma efter en lång dag. Först skolan, sen handla med lillans faster och farmor, sedan hem till dom på middag, gott gott, och sedan hem! Suck suck suck, är sjuuuukt seg nu. Får helt enkelt bli bättre uppdatering imorgon då bvc med sprutor står på schemat..

Lillan fyller tre månade idag, fattar ni!? Tre månader, det har gått så sinnessjukt fort, det är skrämmande!

Lillan fyller tre månader idag!


Och jag lurar naturen med att ha strumpbyxor som håller in magen.. Hehe, man tar vad man kan.

Karolina är den som varit med ända från början av den här graviditeten, från startskottet tills nu. Vi träffades i grundskolan och har sedan dess mer eller mindre hängt ihop. Hon har så nära till skrattet och säger alltid så smarta saker. Ihärdig kvinna som kommer vara en bra förebild för Loo.

Hur kan hon sova så djupt med ansiktet rakt ner på mitt nyckelben? Jag får då i alla fall nackspärr, men mysigt så in i bomben är det!

Skulle egentligen ha tränat med finaste Karro idag, men fick förhinder av olika anledningar. Förlåt Karro, jag är en sådan virrpanna! Har verkligen superdåligt samvete.


Idag var vi en sväng på Öppna förskolan, vilket var riktigt trevligt. Var där med Ehline, Finni och Finni's kompis Jenny. Nu är vi hemma igen och jag ska snart äta dagens första måltid, inte bra gjort av mig..

Vi åker till min gamla skola; SP07C, se upp!

Lillan somnade vid midnatt igår efter att ha sovit rätt mycket under kvällen. Minst sagt chockad blev jag när jag vaknade av att hon gnydde klockan åtta, KLOCKAN ÅTTA!!! Då åt hon en snabb snabbis och sov sedan vidare till elva, ELVA!! Jag är sjukt utvilad, bättre blir det av det underbara vädret. Jag kan stå ute på vår balkong i shorts och linne, helt otroligt.
Så nu ska vi äta frukost och sedan ta oss ut på en promenad runt en näraliggande sjö.

Förövrigt kan jag uppdatera om vikten: det går så sakteliga neråt. Vägde mig på mvc igår med kläder och skor och allt och då låg vågen på 64, ett kilo kvar till inskrivningsvikt och fyra till vad jag vägde innan jag var gravid. Och ändå är jag en glass och kladdkakefantast, eller hur Sänni? Så om jag nu helt utan plötsligt skulle sluta med all skit(eh, det kommer aldrig att hända..) skulle det troligtvis säga schwoosh.

Har gjort mig lite människa nu; dusch, kläder och smink. Snart ska vi börja röra oss. Ha en fin dag i det härliga vädret!

Lillan somnade vid midnatt, och vaknade sedan till min stora förvåning halv fem! Visserligen förståeligt då hon sov nästan heeela kvällen igår. Men i alla fall, jag lyfte upp henne och la henne hos oss, matade lite och sen somnade vi om till sju tror jag, matade och sov vidare till nio. Inte ska man klaga.

Idag ska vi träffa fina fina Tant Malin. Vi ska till farsta en sväng. Där ska jag hämta ett sjukintyg på mvc som jag kan lämna in på friskis&svettis för att plussa på tre månader på mitt träningskort. Sedan ska jag hem till lillans morfar och moster för middag, saknar dem så otroligt mycket. Där kommer lillan ha mycket roligt i sommar, i deras trädgård.

Nu ska jag försöka få i mig lite frukost är det väl tänkt, sen pussa på min man, och sedan börja röra sig mot sööööderoort!

När man är mamma tror jag att det är viktigt att veta att man själv räcker till. Att känna sig säker i sin mammaroll är nog avgörande för ens bebis välbefinnande i grund och botten. Om man själv kan andas djupt och känna- jo men jag är den som kan min bebis bäst, jag är den som kan ge mest tröst, så tror jag att man har halva jobbet gjort. Inte därmed sagt att man bara har en problemfri uppgift, ens barn kan ju vara gnälligt och det kan vara dittan och dattan.
Men jag tror att man kan påverka ens bebis genom att själv försöka göra sig till den ultimata föräldern, vilket man kan bli av att själv känna att man känner sitt barn.

Jag vet att jag inte alltid kommer veta vad som är bäst för min dotter, jag vet att jag kommer känna mig rådvill och vilse. Men jag vet att jag är hennes största stöd och trygghetskälla, och att min närhet, kärlek och mitt lugn ger henne en trygghet att utgå ifrån.

Det känns fantastiskt att känna att jag själv är en riktigt bra mamma!

En superlätt och suuuuupergod kladdkaka har ni här recept på:

2 ägg
2,5 dl socker
100 gram smält smör
1 dl mjöl
4 matskedar kako
1 tsk vaniljsocker

Sätt ugnen på 175 grader. Vispa ägg och socker luftigt. Blande de torra ingredienserna. Smält smöret. Blanda de torra ingredienserna i ägg och socker smeten. Rör i smöret. Smöra och bröa en form. Häll i smeten och grädda i mitten av ugnen i UNGEFÄR 20 minuter. Testa kladdigheten med sticka när det gått en kvart, det SKA bli kladdigt på stickan. MEN det ska inte vara löst i mitten. Hellre kortare tid än längre. Ta ut kakan och låt stå tills den svalnat lite.

Den är sååååå god!

Somnade ett tag igen, och vaknade till avsevärt bättre väder, jippie! Så om en liten stund ska jag, prinsessan och Max ta oss ut på en promenad.

Just nu tycks det vara någon slags överproduktion av bröstmjölk i mina tuttar, de är fyllda nästan heeela tiden. Vilket gör att lillan vill äta som skrivet med en timmas mellanrum. Hon får ju bara i sig den "tunna" mjölken då, hinner liksom aldrig till den riktigt feta så då blir hon hungrig snabbare. Borde pumpa innan varje matning men vem tusan tänker på det när man har en hungrig bebis? Inte jag i alla fall. Vi får se om det regleras snart, tror nämligen hon är inne i en växtperiod just nu.

Just ja; promenad! Tjingeling så skrivs(?) vi senare.

Bra natt: lillan somnade tolv och vaknade halv sju för mat, efter det somnade vi om till åtta då min klocka ringde, stängde av den och sov vidare till nio.
Skulle egentligen ha tränat idag men Karro mådde inte bra så det blir på onsdag istället. Jag får nog ta en långpromenad som kompensation.

Idag är vi hos mormor ska ni veta! Max jobbar så jag och lillan(som nej inte ännu fått ett nytt namn, vi smakar på Louisa, det är en process, bare with me!) är här över dagen/kvällen. Vi ska passa på att tvätta lite och äta Flygande Jacob.
Prinsessan är förövrigt glad idag, hungrig tös minst sagt, vill äta en gång i timmen. Det gör inte mig så mycket, vill hon så lyder jag!

Har sedan ett tag tillbaka att sett att lillan är vänsterdominant, alltså att hon använder vänster sida mest. Nyss såg hon sin högra hand och försökte då greppa den med sin vänstra. En liten vänsterhänt tjej kanske?

Nu har mormor spelat dragspel för lillan och mig, tro på fan att hon tyckte det var roligt att se på, helt förstenad och sjöng sedan med lite också. Det går i en rasande takt detta, alldeles för fort egentligen.

Elliott är 18 dagar yngre än lillan, bra jobbat grabben! Söta små knoddisar!

Här är de fina klänningarna jag bytte till häromdagen. Som skrivet fick vi den röda av Nickan men den var i storlek 56, vilket lillan bara kan ha ett litet tag till. Så jag bytte till storlek 74 istället, perfekt för sommaren. Sedan bytte jag byxorna vi fick till den andra klänningen då byxorna inte fanns i rätt storlek.

Idag har vi haft finbesök i form av Finni och hennes lilla(stora?) Elliott. Han är en rejäl grabb det där och är riktigt gullegull söt så man bara vill käka på han. Det finns inget sötare än riktigt knubbiga bebisar.





Nu gosar jag och lillan här hemma, i väntan på Tant Sanne som ska hålla oss sällskap för kvällen!

Yeeeeees är allt jag vill säga! Jag provade nyss mina gamla jeans i storlek XS, och tror ni jag fick på mig dem? Svaret är ett stort fett JA! Knäppt att man kan bli så jäkla glad men vad fan, nu firar jag här hemma! Däremot så hänger min fortfarande degiga mage över kanten, men who cares? Med mer träning så ska ni allt få se att jag är fit for figth inom en rätt snar framtid!

Fin body inte sant?

Igår somnade lillan en timme senare än vad hon brukar, alltså vid halv ett, jag somnade strax därefter, tätt intill Max. Sedan sov den lilla gosan till kvart i åtta! Det tycks vara som så att hon har en sjutimmarochenkvart period för att sova inprogramerad. Då fick pappa byta blöja(va, gör Max något?) och sedan åt hon och somnade sedan om till kvart över tio. Vi är utvilade med andra ord, hur lyckades vi få en så fruktansvärt lugn och snäll bebis?
Kavat är hon däremot, inte vill hon ligga i famnen vid andra tillfällen än vid tankning(mat) utan hon ska sitta rakt och se allting. Det går för fort, kan hon inte vara bebis i några månader till? Hon vill stå, hon vill sitta, inte inte ligga, då verkligen försöker hon häva sig upp, vilket ibland även går; skrämmande!

Nu ligger hon och bajsar här bredvid mig med händerna som turas om att slemmas ner i munnen. PappaMax sover vidare, han ska jobba lite senare idag. Jag ska mest uggla hemma verkar det som, för inte vill man ens titta ut genom fönstret när det här såhär dåligt väder?

Idag åkte vi in till stan igen, för att träffa Max kompis. Han skulle köpa lite kläder så vi höll honom sällskap. Nu är vi hemma, och ska snart börja städa. Vi ska kanske slänga in några maskiner tvätt också, tro mig, det behövs. Är det bara hos oss tvätthögarna växer sig enorma på bara några dagar?

Kanske borde börja skriva om varje gång Max byter blöja eller varje gång han vaggar lillan. Utöver det jobbar han och går i skolan.. Han är min superman.

Är det bara jag som inte kan greppa att jag nu, ett år från då, sitter med ett livs levande dregglande barn i knät som tillhör mig? Som kommer från min kropp? Som jag fött? Som jag längtat efter alltför länge? Jag kan inte förstå det hela, jag vet ju, men jag kan inte greppa det enorma som hänt. Har jag fött barn? Har jag varit gravid? Vad var jag innan jag var mamma? Vad hade jag varit om inte min dotter funnits? Frågorna är många, men faktumet är att jag nu är mamma och det finns inget annat än framåt. Kan inte nu förstå att jag om något år har ett dagisbarn. Detta är det största som hänt mig.

Inatt sov Karro här, så imorse gick vi upp tidigt och åkte till Fridhemsplan för att träna. Vi var där klockan nio och körde på gymmet i en timme, efter det solade jag i blygsamma nio minuter i solariumet. Sen åkte jag hem där jag duschade och åt lunch som bestod av tonfisk, keso och sallad; mums!
Tanken var att vi skulle på en öppen förskola men det blev inte av pga. lite krångel. Istället åkte vi in till stan, jag, lillan, Max och Tant Sanne.
Där bytte jag kläderna vi fick av fina Nickan. Vi fick ju kläderna nedan av henne när hon var här. De passar men är i storlek 56 så de kan hon nog inte ha särskilt länge till. Istället bytte jag överdelen till en i storlek 74, perfekt för sommaren. Byxorna till fanns inte annat än i enorma storlekar tyvärr så jag bytte de till en liknande klänning men i annat mönster; tack fina Nickan!


Jag köpte också en till amningsbh på Lindex. Känns knäppt att stå där och veta att man letar efter den största kupstorleken. Jag drar ju som ni vet 75F nu.. Jag såg framför mig när jag gick till kassan att hon i kassan skulle fråga "Är det kallt ute?" och att jag då skulle svara "Nej, varför undrar du?" och att hon då skulle kontra med "Ja men du köper ju en dubbelmössa!". Haha ja, för kuporna kan man faktiskt ha som mössa, sorgligt men sant.

Sen sa vi hejdå till Max som skulle träffa en kompis. Jag och älskade Tant Sanne gick i några affärer till sedan åkte vi hem.


Vill ta mig lite extra tid för att uppmärksamma en av de vackraste människorna jag känner: Sanne "Sparrisen" Hed. Hon har funnits där för mig oavsett hur dum jag någonsin varit. Hon är den som aldrig tvivlat på mig, den som alltid ger irriterande kloka råd. Sanne, jag älskar dig och du är den finaste vän jag haft. Här hos oss finns det alltid en given plats för dig, oavsett tid på dygnet!

Ni är många som frågar om namnet på vår underbara dotter.

Ikväll kommer jag och Max bestämma oss, jag vill ha en Louisa, Max är inte säker. Vi ska diskutera det hela när han kommer hem, men antagligen byter vi till Louisa ja.

Kan ni som har eller har haft spiral ge lite info? Gör det ont? Funkar det bra? Ja ni vet, lite övergripande sådär.

Såhär sover gosan nu, hon har sovit sedan klockan ett, ätit i sömnen därimellan. Förstår ni hur mycket jag älskar denna varelse?

Jag och Loo myser med tant Sanne!

Hur mysigt är inte detta då?

Loo och jag myser och väntar på Maxen som kommer hem om sju timmar.

Vi är hemkomna sedan några timmar tillbaka nu.

Helgen hos lillans mormor har varit superhärlig. Vi lyckades tajma in det underbara vädret till den grad att jag suttit i linne och solat, ovärderligt. Utöver solande så har vi ätit god mat och bara tagit det lugnt.

Lillan däremot sov skitdåligt(jämfört med annars) torsdag fredag lördag. Nu vet jag varför; hon vill sova i egen säng. Natten till idag lade jag henne i vagnen bredvid sängen och vips så sov hon sina sju timmar, åt en kvart och sov sedan tre timmar till. Självständig tjej det där inte sant? Vill inte sov med mamma ens nu, och hon är blott tre månader gammal.

Så nu är vi tillbaka i vardagen, utan pappa såklart. Han kommer hem fyra inatt, ni kan ju tänka er vad jag längtar. I fem dagar har han varit bortrest nu, han har många pussar och blöjbyten att ta igen!

Jag tänker tillbaka på en sommar för tre år sedan, när jag nykär och längtansfull var ensam kvar i sverige då du åkt till finland. Tanken var att du skulle vara där i tre veckor, efter tio kom du hem. Jag minns den dagen samma sommar när det öste ner tungt regn, vi hittade en ung pojke som var skrämd från vettet, vi hjälpte honom hem och kysstes sedan i regnet utan en tanke på att vi blev dyngsura.
Varje gång jag beskrev känslan så beskrevs den som utomkroppslig, och som om tiden stannade. Du stannade min klocka om och om igen, och varje gång den sattes igång igen längtade jag tills dess du skulle stanna den igen. Vi satt ihop vid höften, du och jag.
Det finns den bild från vår första sommar tillsammans då vi ligger i gräset i min pappas trädgård. Jag hade en kort gul klänning på mig där jag låg över dig, du hade bara jeans på dig. Du hade en maskros i ditt då långa hår som jag satt dit. Vi kysser varandra på bilden, och du håller dina händer på min rumpa.

Jag minns när jag tyst låg i min säng när jag fortfarande bodde hemma och låtsades sova. I själva verket var du på väg hem till mig på din moppe, tyst smög du in genom fönstret och kysste mig hejdlöst i flera timmar. Just det gjorde vi ofantligt mycket, kysstes.


Nu är du långt borta, alldeles för långt borta för att mitt tålamod ska tåla det. Jag saknar dig redan ska du veta min älskade Max Alexander Jupiter och att jag älskar dig mer än någonsin förr.

Idag har jag träningsvärk! Även om vi inte körde särskilt hårt på gymmet så har jag ont i mage, rumpa och lår. Det är skönt att ha fått röra på sig, det märks att jag inte gjort det på länge.
Vi var på den andra föräldraträffen idag också. Vi fick göra lite mer massage och pratade sömn och så.

Ikväll ska jag till lillans mormor och sova på hennes landställe tills på måndag. Max är bortrest över helgen, så då blir det en påskhelg med mormor. Det blir nog många långa promenader och myskvällar kan jag tänka mig.


Som ni kanske märker har jag ingen större lust att blogga just nu, vi får se om det ändras snart.