Jag lagade pannbiffar i sås med kokt potatis tills när älsklingen kom hem. Vi slökollade på Harry Potter filmen som gick på tv och sen tog vi en skön promenad i kylan.
Det är så skönt att bara få hålla Max i handen och vagga fram på halt underlag i fallande snö. Det känns bra när förvärkarna sätter igång och jag känner hur kroppen arbetar. Med Max i ett stadigt grepp och vaggandes i lugn takt gör de små promenaderna mig gott.

Nu myser vi i soffan, och jag passar på att njuta så mycket jag kan av att mannen är hemma.