Inatt hade Tilde svårt att somna efter matningen, vilket hon brukar göra; somna som en stock med tutten i mun. Men igår tror jag att hon hade ont i magen, hon stånkade och stönade. Så jag satte mig upp i sängen och vaggade henne lite i famnen. Hon tystnade då med nappen i munnen och stirrade ut genom fönstret, sen tittade hon på mig och fyrade av världens leende. Ja jag vet att hon inte är medveten om det ännu och att det bara är impulser eller gaser. Men att se ens dotter verkligen le är helt obeskrivligt, det gick varma strålar av enorm kärlek genom hela min kropp.