Som ni alla vet ska ju jag och Max flytta. Lägenheter ligger som sagt i Alvik.
Lydia bor av en händelse mitt över gatan! Jag kan för tusan se hennes hus från våra fönster.
Första gången vi träffades var i Härnösand, på badhuset. Jag vågade inte åka vattenrutschkanan själv så jag gick fram till henne och frågade om hon kunde åka med mig. Sagt och gjort. Sedan, när vi kom gående längs poolkanten, såg vi våra föräldrar sitta och prata. Jo för då kände hennes mamma och min pappa varandra sen förr.
Sedan dess har vi träffats under somrarna då vi haft landställe på samma ö i skärgården och då och då på middagar.
En klok kvinna som nu får dras med mig som granne, är hon inte fin?