Jag känner mig rätt lugn idag, nu är den stora risk-tiden över och jag kan pusta ut lite, inte helt, men lite. Nu har jag klarat av de första tre månaderna och går nu in i andra trimestern där det mesta växandet av bebisen ska ske. Jag längtar tills jag får känna mitt ofödda barn hicka, göra kullerbyttor och sparka mig. Desto fler och tydliga symptom jag får desto mer försäkrad känner jag mig.


Jag och pappa längtar efter dig bebbo