Satte klockan på tio i sju. Kom jag upp? Nej nej.. Gick istället upp när Max behövde gå upp och åt frukost med honom. Sedan fick han bråttom till praktiken och jag ställde mig i duschen. Spacklade mig och klädde på mig under ymnigt svettande och sitter nu i skolan på Psykologi.
Sitter och tänker på mat och besvikelsen bara kokar i huvudet på mig, för jag vet ju mycket väl att det antagligen blir någon vit pasta med sås, som vanligt.. "Vad är variation?" skulle säkert de i köket fråga om jag bad om det.

Var det värt att vara slö då? Självklart var det det.