Jag ser framför mig en höstmorgon ett år från nu när jag tagit Mini på morgonen. Jag gör mig i ordning för skolan medan hon leker med sina leksaker i soffan. När jag kommer ut från köket plockar jag upp min ögonsten och tar henne varmt i famnen och säger "Ska vi väcka pappa nu knoddis?".
Så styr jag mina steg mot vårat sovrum och vi smyger in i rummet och jag sätter ner min då nio månaders gamla dotter som kryper mot sin sömniga pappa och drar i hans öron. Jag lägger mig bredvid och säger "Ge honom en puss så ska du se att han vaknar", och visar hur hon ska göra. Min puss knorrar han bara av men när vår dotter pussar honom blött så slår han ut armarna och omfamnar sin morgonbusiga dotter och vaknar.
Jag kysser mina hjärtan hejdå och går till skolan med den där trygga varma känslan i magen hela dagen.