Surrealistiskt

För tre år sedan låg jag förmodligen och sov. Helt ovetandes om att jag morgonen därpå skulle vakna med värkar som till slut gav oss det bästa som någonsin hänt oss! Tiden har gått i en blinkning, samtidigt som det känns som om Louisa alltid varit en del i våra liv.
Har slagit in presenter nu på kvällen dom hon ska få imorgon. Jag är nog mer exalterad än vad hon är. Tänk att man kan älska någon så mycket!?




Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback